Kärlekssoldater till attack mot svineriet
Plattan öppnas med en svängig ”Vår tid nu”, som dock levererar bättre musik än text. Texten låter stressad, osammanhängande och inte alls så briljant som man kan förvänta sig efter förra mästerverket ”Tändstickor för mörkrädda”. Dock är låten en mycket potentiell live-hit tack vare de svängiga takterna.
Det virriga stressandet återkommer i Titti Tångs (Leia Gärtner) vers på andra spåret ”Du vill så du kan”, en stark låt som annars hade varit en fullträff. Denna snurrar för övrigt en hel del på P3 nuförtiden. Det är en sak att rappa smarta texter snabbt, men att bara peppra lyssnaren med ord utan innehåll är inte lika imponerande.
Sedan fortsätter det i ett något behagligare tempo, där reggaerytmerna blandas med hiphopbeats och texterna tar upp klassiska Akademi-ämnen. Det handlar om den ständigt pågående kampen mot Babylon, stress och krav från omgivningen, hyckleri, kapitalism och annat som hindrar kärlekens framfart. Ibland är det nästan väl sötsliskigt, som t.ex. den politiskt korrekta ”Bättre värld”. Svenska Akademiens allra starkaste egenskap är ju att sparka, spotta och slå på etablissemanget, inte att upprepa samma vackra, men ack så tomma, ord vi hört så många gånger förut.
Mest av alla imponerar Generalknas (Ivan Olausson-Klatil), som gått ifrån att bara vara ”den tuffa rösten” till att bidra med några av de starkaste inslagen på hela skivan. Däremot är det med stor besvikelse jag noterar att Titti Tång inte är alls lika framträdande som på förra plattan, där hon intog en självklar plats på tronen som Sveriges rap®gae-drottning . Endast två gånger har hon chans att glänsa på nya albumet, i den redan nämnda ”Du vill så du kan” och ”Gemensamma skäl”, och båda försöken faller ganska platt.
Min favoritlåt just nu är istället ”En varning” där proffsiga Promoe gör en hjälteinsats, och refrängen är den starkaste på hela plattan. Den som har turen att se Looptroop live i sommar har även chans att få höra deras version av denna, en inte helt oangenäm upplevelse...
Sammanfattningsvis är det som vanligt skönt när det bjuds på kärleksfulla låtar om att Babylon ska falla, och Svenska Akademien går fortfarande i spetsen för den svenska reggaens frammarsch. Men det är bara att acceptera att vi har hört dem i bättre form än såhär.
Recensent: Marie-Louise
Kommentarer:
|
|
